Ge människan en mask och hon blir sann, sa Oscar Wilde.
Ge mig de där himla skorna, jag känner att de vet vem jag är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
alla texter
länka till mig?
saker jag verkar ha skrivit
alla texter
copyright
© catharina jarl
alla rättigheter förbehållna
vaddå bokstävlar och vad är det här för en blogg anyway
Krossa bokstävlarna kvad Gunnar Ekelöf 1932 och det var sent på jorden redan då (så hette boken.) Orden Bokstävlarna Komma! såg jag i en dröm för länge sedan. Kanske efter en natt med sagde Gunnar, vad vet jag nu. Egentligen var det inte en dröm, mera en syn mellan vaka och sömn, en syn av den knivskarpa sorten.
Det jag såg var ett träsnitt i bokformat föreställande en yngling som står med ryggen mot oss nästan helt och betraktar ett skyfall av bokstäver som just verkar ha släppts ner emot honom. Hans ansikte är höjt emot dem, likaså den högra handen i en gest av överrumplad förundran. Vänster arm riktas neråt och bakåt en aning, handflatan parallell med jorden. Jag tror att han gapar, förvånad. Jag tror han står i Tyskland men jag vet inte när. Byxorna slutar vid knät, jackan har en slejf i ryggen och mössan är nån sorts keps. Allting skriker vadmal. Under bilden står det, med ett glest, vackert typsnitt:
Bokstävlarna Komma!
Och jag vet när jag vaknar att nånting vill jag göra som skall heta så. Men vad. Det fanns inga bloggar på den tiden, chillun. Bokförlag tänkte jag på men det är ju dumt att starta ett bokförlag bara för att få döpa det till Bokstävlarna Komma, kanske.
Men nu då. Nu komma de här, bokstavsjävlarna. Detta skall bli den plats där jag lägger en del av allt det där som jag skrev nån gång då, mest i ett helt annat sekel än detta. Gulnade klipp ur tidningar och tidskrifter blir det, och die-hard-ekon ur projekt som visst aldrig blev av. En del har publicerats, annat har det inte - så där som det blir när ingen har bett dig att skriva men va' fan du gör det ändå.
Det jag såg var ett träsnitt i bokformat föreställande en yngling som står med ryggen mot oss nästan helt och betraktar ett skyfall av bokstäver som just verkar ha släppts ner emot honom. Hans ansikte är höjt emot dem, likaså den högra handen i en gest av överrumplad förundran. Vänster arm riktas neråt och bakåt en aning, handflatan parallell med jorden. Jag tror att han gapar, förvånad. Jag tror han står i Tyskland men jag vet inte när. Byxorna slutar vid knät, jackan har en slejf i ryggen och mössan är nån sorts keps. Allting skriker vadmal. Under bilden står det, med ett glest, vackert typsnitt:
Bokstävlarna Komma!
Och jag vet när jag vaknar att nånting vill jag göra som skall heta så. Men vad. Det fanns inga bloggar på den tiden, chillun. Bokförlag tänkte jag på men det är ju dumt att starta ett bokförlag bara för att få döpa det till Bokstävlarna Komma, kanske.
Men nu då. Nu komma de här, bokstavsjävlarna. Detta skall bli den plats där jag lägger en del av allt det där som jag skrev nån gång då, mest i ett helt annat sekel än detta. Gulnade klipp ur tidningar och tidskrifter blir det, och die-hard-ekon ur projekt som visst aldrig blev av. En del har publicerats, annat har det inte - så där som det blir när ingen har bett dig att skriva men va' fan du gör det ändå.
followers
Inlägg
länka till mig?
min button på din sida?
anyone for karaoke...?
youtube mars
youtube februari
youtube januari
youtube december
youtube november
youtube oktober
youtube september
youtube augusti
youtube juli
youtube juni
youtube maj
youtube april
Om mig
"these were days when my heart was volcanic"
Edgar Allan Poe, Ulalume
Edgar Allan Poe, Ulalume
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar