bachvariationer I

Stapla klossar på varann, det är basics. Att undersöka strukturen via reduceringar är första steget mot skönheten. Jag tänker mig att Bach höll på så där när han var liten. Skruvade isär urverk tills hans mamma blev galen på honom. Johann Sebastian, vad är det där för metallbit, var skulle den sitta...?

Sedan hans första fru: Du kommer aldrig att komma ihåg i vilken ordning du tog isär delarna.

Sedan hans andra fru - sluta, sluta, du kommer aldrig att få ihop det igen!

Sedan Gud.

bachvariationer II

Bach sitter på en trävind. Det är i maj, det är dag, det är glest mellan virket och ljuset tar sig igenom. Han plockar isär ett urverk bit för bit och det är tusentals delar för uret är stort som en orgel och har nåt med rymden att göra.

Hans fru faller in genom dörren, uppjagad, röd i sitt anlete, ropar åt honom att han skall sluta, sluta. Du kommer aldrig att få ihop den igen. Du kommer aldrig att komma ihåg i vilken ordning du tog isär delarna.

Detta var första nattens dröm efter mötet med cellon som kallas Servais. Andra natten såg jag som det var; det var inte hans fru, det var Gud.