lotteri

En prudentlig man står mitt på torget med en enorm, skär och fryntlig tyggris i famnen. Han är rörande, ser ut som om det vore livets slutgiltiga tarvlighet gentemot honom att han skulle behöva vinna denna gris. Han står med fötterna mycket tätt ihop och glasögonen nerhasade och kan inte ens minnas varför han tog den där lotten när det ju ändå bara fanns grisar, osthyvlar och plastblommor att vinna. Han står där, patetisk som smörgåspaketet hos den man som går till ett arbete han aldrig tyckt om. Mitt på torget med en tyggris, man vill ta den från honom, klappa honom på axeln, leda honom hem och säga att det löser sig. Men man gör inte det, trots allt, och snart börjar det regna också.

En prudentlig man står mitt på torget med en blöt gris i famnen. Det är så lite han inte vet.

Ur En av fyra brinner, Norstedts 1987